Allt om Viker

 

Allt om Viker / Näringarna / Gruvorna / Dalkarlsberg

I årtal
1276–1581
1605–1694
1707–1799
1803–1848
1850–1899
1900–1924
1928–1978

Dalkarlsberg 1605–1694

1605
En kran för berguppfordringen och en konst för vattenuppfordringen byggs vid Dalkarlsberget.

1609
En ny och mer fullständig vattendriven konstbyggnad med två pumpar byggs av konstmästaren Olof Månsson.

1616
Stora Dalkarlsgruvan återupptas sedan en ny konst och en ny kran byggts av kronans bergsföreståndare Mickel Henriksson. Kronan deltar i brytningen till en tredjedel.

1605-1621
Kronan deltar i gruvbrytningen vid Dalkarlsberget. Malmen används vid Gyttorps kronobruk. Vid denna tid omtalas att en konstvaktare är boende vid gruvfältet, vilken troligen avlönas av kronan.

1630-talet
Bergsmän från Lekebergslagen börjar ingå som delägare vid gruvfältet.

1637-1638
Med hjälp av kronomedel byggs under konstbyggaren Olof Mårtenssons ledning en 267 meter lång konstgång till den sedan 1621 ödeliggande Stora Dalkarlsgruvan. Samtidigt uppförs även fyra uppfordringskranar.

1650
* Den 27 februari hålls vid Vikersgården det första gruvtinget enligt den nya bergsförordningen med Dalkarlsbergs gruvtingslag. Till gruvfogde över hela gruvfältet utses Torbjörn Fransson Ekestubbe i Vikersgården.
* Under året uppförs en gruvstuga och ett hus med borrbänk för tillverkning av pumpstockar.

1651
Den 12 februari hålls gruvting för första gången i den nybyggda gruvstugan vid gruvfältet.

1654
Ett nytt konsthjul byggs.

1650-talet
De olika gruvorna som tidigare brutits av olika rotar blir förklarade som s k allmänningar, d v s en gruva bryts gemensamt av ett gruvlag.

1660-talet
Bergsmän från Karlskoga bergslag börjar ingå som delägare vid gruvfältet.

1675
Bruksägarna Jöns Ersson Grubb på Svartå bruk och Peter Persson på Villingsbergs bruk får såsom de första bruksägarna börja delta i gruvbrytningen vid Dalkarlsberget.

1677
För att förhindra de ständiga rasen i de allt djupare gruvorna börjar man i större utsträckning bygga förtimringar som ska förstärka bergväggarna.

1678
Gruvdrängarna förbjuds nedlöpa på linan ner i gruvan. Den som bryter mot förbudet får sitta på gruvfältets trähäst.

1688
I oktober upprättar undermarkscheidern Hans Ranie den första gruvkartan över Dalkarlsbergs gruvfält.

1689
Upplåter kronan formellt följande gruvskogar till Dalkarlsbergs gruvor: Gamla Vikers öken, Nya Vikers öken, Mellantrakten, Bengtstorps öken och Fagerbotrakten.

1691
Ett nytt konsthjul byggs.

1693
Gruvfogden Nils Hansson i Nils Ivarsgruvan dödas i en gruvolycka, den första olycka som omtalas med dödlig utgång.

1694
Den 31 augusti sammanstörtar Karlskogagruvan, Lekebergsgruvan och Nils Ivarsgruvan varvid två kranar med lavar samt konsten och en myckenhet malm dras med i raset. Ingen arbetare skadas då det stora raset, som föregåtts av flera mindre, var väntat sedan länge. Den nybildade större gruvöppningen blir början till den s k Stora Stöten.

2000-11-08