Skrekarhyttan
Skrekarhyttan är känd i skriftliga källor allt sedan 1300-talets mitt. Hyttan ägdes då av Strängnäs biskopstol. Det är dock troligt att det funnits en hytta i Skrekarhyttan även långt dessförinnan.
I Skrekarhyttan finns i dag tre hyttruiner. Den äldsta hyttan torde vara den som är belägen på skogen mellan Skrekarhyttan och Dalkarlsberg. Denna medeltida hytta flyttades senare till själva hyttbyn. Det är dock okänt när detta skedde, men med största sannolikhet före 1500-talet.
Skrekarhyttans västra hytta byggs
Någon gång omkring 1620 byggdes ytterligare en masugn väster om byn av Torbjörn Fransson Ekestubbe i Vikersgården och några bergsmän i Skrekarhyttan. Nu fanns alltså två hyttor i byn, den västra och den östra. Den västra blev med tiden den mest betydande av de två. Den östra eller den äldre hyttan nedblåstes för alltid 1764, varefter delägarna indelades i Skrekarhytte västra hytta. Den senare hyttan ombyggdes i samband med detta. Som tackjärnsstämpel använde man NB WS som utttyds Nora Bergslag Westra Skrekarhyttan. Den var en av Nora bergslags viktigaste hyttor. År 1785 blåstes hyttan i hela 245 dygn varvid tillverkades 2450 skeppund eller 476,5 ton tackjärn.
Platsen
för den första Skrekarhyttan på vägen till Dalkarlsberg.
Foto: Håkan Henriksson 1992.
Med tiden växte Skrekarhytte hyttelag. Inte endast bergsmännen i Skrekarhyttan ingick i hyttlaget. I och med att mindre närliggande hyttor ödelades indelades bergsmännen från dessa hyttor i Skrekarhytte hyttelag. Detta gäller hela eller delar av hyttelagen vid Bengtstorpshyttan, Bocksbodahyttan, Dalkarlshyttan, Hovmanstorpshyttan, Norshyttan, Gamla och Nya Vikershyttorna samt Älvhyttan. Även Frösvidals bruk indelades i hyttlaget under 1800-talet.
En ny modern masugn byggs
År 1857 uppbyggdes en ny modern masugn av byggmästare Carl Carlsson från Fogdhyttan. Året innan hade denne lett arbetet med Gamla Pershytte masugns ombyggnad. Efter att den nya masugnen hade uppförts tycks hyttlaget ha bytt tackjärnsstämpel. Härefter användes nämligen SKHNB (som uttyds Skrekarhyttan Nora Bergslag). Möjligen var detta Skrekarhytte östra hyttas gamla stämpel.
Skrekarhytte
masugn omkring 1896. Vid hyttan står Erik Sjölinder och
bergsbruksidkaren Lars Gustafsson. Foto: troligen Pontus Anderson (Holmer).
Till följd av 1859 års bergsförordning ombildades år 1860, liksom alla andra hyttelag, det gamla Skrekarhytte hyttelag till ett modernt bolag. Den tidigare kopplingen till bergsmanshemmanen frångicks och i det nya Skrekarhytte Masugnsbolag kunde andelar köpas och säljas mera fritt. Efter denna bolagsbildning koncentrerades snart ägandet till ett fåtal personer. I början av 1870-talet framstod bergsbruksidkaren Erik Eriksson i Skrekarhyttan som den absolut störste delägaren. Till slut ägde han drygt 80 procent av bolaget.
Skrekarhytte
masugn i början av 1900-talet.
Fotograf okänd, Örebro läns museum.
Skrekarhytte bruk och Wikers AB
Efter Erik Erikssons död köptes hans hyttlotter och bergsmanshemman av AB Bredsjö bruk 1901. Detta bolag var 1901–1906 så gott som ensamma delägare i Skrekarhyttan. Endast bergsbruksidkaren Lars Erik Andersson på Stora gården i Skrekarhyttan behöll sina lotter. År 1906 köpte Gyttorps Sprängämnes AB samtliga lotter i hyttbolaget. Efter detta benämndes anläggningarna i Skrekarhyttan oftast Skrekarhytte Bruk. Under denna benämning ingick förutom Skrekarhytte hytta också bland annat Bengtstorps såg.
Västra
Skrekarhyttan får besök omkring 1915.
Fotograf okänd, Nitroglycerin AB:s arkiv, ArkivCentrum Örebro
län.
Gyttorps Sprängämnes AB, från 1915 under namnet Nitroglycerin AB, behöll Skrekarhytte Bruk fram till november 1916, då det såldes till kapten Björn Barkman i Stockholm. Redan i februari 1917 bildades dock Wikers AB som övertog Skrekarhyttan med tillhörande såg och fastigheter. Skrekarhytte hytta nedblåstes dock för alltid redan i slutet av 1918. Några år därefter nedrevs också masugnsbyggnaderna. Wikers AB hade från början värmländska intressenter, men övertogs efter några år av Sulfit AB Göta. Detta bolag sålde i sin tur bolaget via Nitroglycerin AB till AB Bofors 1938, varefter man främst bedrivit skogs- och jordbruk.
Skrekarhytte
masugn i början av 1900-talet.
Målning efter fotografier av Anna Ekström.
Disponent
C.V. Söderström inspekterar Skrekarhytte masugn tillsammans
med hunden Zenta, troligen omkring 1920. Foto: Per Erik Larsson.
Vy över
Skrekarhytte masugn med den stora slaggtippen till vänster.
Lägg också märke till de många kolhusen bakom hyttan.
Foto: Elisabeth Hellgren 1920-05-23.
Skrekarhyttans
masugn i förfall år 1926. Okänd fotograf.
Skrekarhyttans
masugn från sydväst år 1926. Okänd fotograf.
Källor: Skrekarhytte hyttas arkiv, Nora kommuns arkiv. Skrekarhytte bruks arkiv, ArkivCentrum Örebro län. Bergmästarämbetet i Nora mfl bergslagers arkiv, Uppsala Landsarkiv.
2002-07-29