|
|
|
Skrekarhytte Kvarnbolag, Larsson & Co En kvarn hade sedan länge funnits i Skrekarhyttan, men 1919 bildades detta nya bolag som planerade en helt ny och modern kvarnbyggnad. Bolagsordningen antogs inte förrän 1922, men där anges att ändamålet med bolaget var att driva kvarnrörelse och handel med spannmål och mjöl samt distribuera elektrisk energi inom orten. Stundtals kallades bolaget också Skrekarhytte Kvarn- och elektricitetsverk, Larsson & Co. Bland delägarna i bolaget återfanns nämndeman Per Erik Larsson på Stora gården i Skrekarhyttan. Den nya kvarnen och kraftstationen stod färdig i mars 1921. Arbetet hade utförts av byggmästare E. Ingesson från Ervalla. Maskinerna till kvarnen hade levererats och monterats av AB Carl E. Jansson & Co i Lindesberg. Kvarnen hade tre stenar. Arbetena med hög- och lågspänningsledningarna hade utförts av ASEA men ledningarnas indragande i bostäderna hade utförts av Valterströms elektriska byrå i Örebro. En ljusfest i Skrekarhyttans missionshus kunde hållas söndagen den 13 mars. Klockan sju på kvällen invigde man det elektriska ljuset under ledning av predikant J. Westman. Den egna produktionen av elkraft var liten varför man i huvudsak distribuerade el som man köpte av Nora bergslags elektriska AB. Ledningar utgick från kvarnen mot Skrekarhyttan, Bengtstorp och Vikersvik. Bolaget gick i allmänhet med vinst och gav bra utdelning till delägarna. Under 1948 och 1949 utdelades varje år 5.600 kronor till bolagets delägare. 1953 kom man dock överens med Nora bergslags elektriska AB om en försäljning av bolaget. För det lilla distributionsnätet betalade man 30.000 kronor. Året därpå sålde man kvarnens inventarier för 1.600 kronor till Simon Hammarström i Öskevik. Fastigheten sålde man 1955 för 9.500 kronor till verkstadsägaren Karl Theodor Johansson i Nora.
Källor: Skrekarhytte Kvarnbolag, Larsson & Co:s arkiv, ArkivCentrum Örebro län. Nerikes-Tidningen 1921-03-15, 1921-03-16, 1930-01-22. 2001-06-08 |