|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Vikers socialdemokratiska förening En första socialdemokratisk arbetarekommun i Viker bildades redan 1911, men den avsomnade redan i slutet av 1912. Söndagen den 2 mars 1924 anordnade Örebro läns socialdemokratiska partidistrikt en möte i Dalkarlsbergs ordenshus. Ett politiskt föredrag hölls av folkskolläraren E. Ericsson från Bofors. Efter föredraget beslöt de närvarande att man skulle bilda en arbetarekommun för Viker. Till styrelse valde man: Karl Dahlgren (ordförande), Gunnar Johansson (Kåberg) (vice ordförande), Artur Ekblad (kassör), folkskollärare G.N. Berg (sekreterare), Samuel Ekdahl (vice sekreterare) samt Johan Lindén, Karl Löfkvist och Johan Molin som suppleanter. Redan vid detta första möte kunde man räkna in 20 medlemmar. Vid årsmötet i februari 1925 var man uppe i 46 medlemmar och man hade blivit en maktfaktor i Vikers kommunala styrelse. Vid valet till Vikers kommunalfullmäktige 1926 fick man för första gången också majoritet i fullmäktige med 52% av rösterna och 11 av 20 ledamöter. Från år 1928 innehade man också ordförandeposten i fullmäktige. Men snart avtog dock intresset för arbetarekommunen och 1940 hade man bara 9 medlemmar. En markant uppgång kom dock redan 1942, då medlemsantalet ökade till 24. Vid detta års kommunalfullmäktigeval erhöll man också 16 av 20 möjliga mandat.
Vikers socialdemokratiska arbetarekommun ombildades 1973 till Vikers socialdemokratiska förening och ingick i Nora socialdemokratiska arbetarekommun. Föreningen är fortfarande verksam och har för närvarande 35 medlemmar (2004). Ordförande är Örebro läns landstingsstyrelses ordförande, Marie-Louise Forsberg-Fransson från Nya Viker.
Källor: Örebro-Kuriren 1924-03-04, 1925-02-11, 1926-02-05, 1926-10-20. Nerikes Allehanda 2004-03-04, 2004-03-05, 2004-11-03. Örebro läns socialdemokratiska partidistrikts arkiv, ArkivCentrum Örebro län. Vikers S-förenings hemsida. Folkrörelseprojektet vid Uppsala universitet. 2006-10-26 |