Fåfänggruvorna
Den så kallade Fåfängsgruvan återupptogs efter lång tids ödesmål 1818 av ett nytt bolag med bland annat den förre övergruvfogden Lars Nordmark i Dalkarlshyttan, bergsmannen Israel Nilsson i Skrekarhyttan, övergruvfogden Per Hinnerson och bokhållaren Henrik Hinnerson i Dalkarlsberg som delägare. Viss brytning förekom sedan fram till den 16 juli 1821, då den uppgavs vara så gott som helt utbruten. Fåfängsgruvan var då drygt 29 meter djup, med en gruvbotten som mätte 19,5 meter i längd och 1,8 meter i bredd. Gruvan uppgavs också har varit hårdarbetad och mycket vattensjuk.
Under år 1820 bröts drygt 171 ton ren malm, drygt 109 ton rötsten och drygt 916 ton gråberg. Med en malmprocent uppgående till endast lite drygt 20 procent var det ett mycket dåligt resultat varför gruvbolaget gick med stor förlust. Utgifterna för året uppgick till 4142:6:- rdr rgs medan de beräknade inkomsterna uppgick till 2808:32:- rdr rgs. Det innebar en förlust uppgående till 1333:22:- rdr rgs.
Fåfänggruvan
ligger efter vägen till Stugatorp i Skrekarhyttan.
Konceptversionen av häradskartan från 1864–1867.
Gruvorna återupptogs dock senare av Dalkarlsbergs AB som vid försöksbrytning 1872–1874 utvann omkring 200 ton malm. Gruvfältet kallades då vanligen Skrekarhyttefältet. Dalkarlsbergs AB övergav gruvorna den 28 oktober 1874. Fåfäng-, Lång- och Höggruvorna bröts sedan i liten utsträckning 1903–1907 av Skrekarhytte bruk. Enligt den officiella statistiken ska det 1907 ha utvunnits sammanlagt 427 ton järnmalm i Höggruvan. Enligt Skrekarhytte bruks räkenskaper utvanns sammanlagt 418 ton svartmalm vid Höggruvan år 1906. Gruvfogde vid arbetena där var då Anders Sandell. Gruvan hade då utmålslagts och spel, turbin och linledningar fanns.
Fåfänggruvorna
ligger strax öster om Skrekarhytte by. På den moderna
fastighetskartan är nio gruvor utmärkta. Den ursprungliga
Fåfängsgruvan torde vara den avlånga gruvan längst
i norr.
Malmen utgörs huvudsakligen av svartmalm åtföljd av kvarts, granat, epidot, hornblände och kalkspat.
Källor: Bergmästarämbetet i Nora m fl bergslagers arkiv Bergmästarerelationer 1818–1821, 1872–1874 (A IV:8), F IVB:1, Landsarkivet i Uppsala. Skrekarhytte hyttas arkiv, Nora kommuns arkiv. Skrekarhytte bruks arkiv, ArkivCentrum Örebro län. Avräkningsbokskladdar 1819–1821, Dalkarlsbergs AB:s arkiv, ArkivCentrum Örebro län. Bergskollegiets huvudarkiv EIIi:13, Riksarkivet. Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister (RAÄ 41). Geijer, Per & Magnusson, Nils H. (1944), De mellansvenska järnmalmernas geologi, s 249 (SGU Ca:35, s 249). Lundegårdh, Per H. [red] (1987), Berg och malm i Örebro län, s 98 (SGU PM 1987:3).
2003-07-26