Skräddaren Erik Persson
Den 23 september 1796 gifte sig bergsmanssonen Erik Persson från Södra Fingerboda med bergsmansdottern Sara Johansdotter (född 1758 i Kils socken, död 1819-08-01 av fallandesot, dvs epilepsi, i Skrekarhyttan) från Åsen i Skrekarhyttan. Erik var född den 14 maj 1771 som son till bergsmannen Per Ersson och Kerstin Olsdotter i Södra Fingerboda, Nora socken. I samband med giftermålet flyttade Erik till hustruns fosterföräldrar i Åsen i Skrekarhyttan. Det är okänt om Erik redan vid denna tid försörjde sig som skräddare, men senast år 1801 kallas han skräddare.
När hustruns fosterfar och tillika morbror Abraham Jönsson dog 1807 tog Erik också över som ägare till bergsmanshemmanet Åsen i Skrekarhyttan. Hemmanet var dock endast 1/32 mantal skattebergsmanshemman och alltså inte mycket större än ett torp, men Erik kunde nu i alla fall också kalla sig bergsman fastän han givetvis fortsatte sin verksamhet som skräddare.
Bergsmanshemmanet
Åsen i Skrekarhyttan såsom det såg ut på 1920-talet.
Troligen hade inte mycket förändrats under de hundra år
som förflutit sedan skräddaren Erik Persson var dess ägare.
Foto: Emma Andersson, Skrekarhyttan.
Efter första hustruns död 1819 gifte Erik om sig redan den 18 november 1820 med pigan Sara Olsdotter från Nya Pershyttan (född 1785-09-22 i Nora socken). Till skillnad från det första äktenskapet blev detta andra inte barnlöst. Snart föddes tre söner i hemmet: Erik (1821-10-21), Per (1824-01-06) och Gustaf (1826-02-02). Lyckan blev dock kortvarig för Erik och hans nya familj. Erik dog nämligen av lungsot vid 56 års ålder hemma i Åsen, Skrekarhyttan den 27 september 1827.
Källor: Kyrkböcker för Nora bergsförsamling 1771–1830.
2002-07-08