|
|||||||
Emigrationsår |
Johannes Dahl f 1855-06-24
i Gamla Viker, Nora socken Johannes föddes som son till bergsmannen Per Andersson och hans hustru Anna Lovisa Henriksdotter i Gamla Viker. Fadern lämnade dock sin gård under 1860-talet och blev hemmansbrukare i Hovmanstorp under Dalkarlsbergs gruvbolag. Johannes gick under namnet Persson fram till 1872-08-10, då han han antog släktnamnet Dahl. Inget av syskonen bytte släktnamn. Johannes fullföljde sin beväringstjänstgöring under åren 1876 och 1877. Efter genomgången lärotid började Johannes vid 22 års ålder arbeta som klensmed vid Dalkarlsbergs gruvfält i slutet av år 1877. Där fick han tillverka och laga allehanda verktyg och redskap som användes vid det stora gruvfältet. Johannes gifte sig den 31 augusti 1878 i Vikers församling med konstvaktardottern Augusta Persdotter från Dalkarlsberg (f 1860). Tillsammans hade de åtminstone följande barn: Anna Augusta Dahl (f 1879-07-18), Johan Julius Dahl (f 1882-05-11), Sofia Maria Dahl (f 1885-06-29) och Emanuel Dahl (f 1888-02-15, d 1978-11-?? i Chicago). Till en början var de inneboende i det gruvbolagsägda Nedre Backen i Dalkarlsberg, men 1885 flyttade familjen till det av gruvbolaget ägda Backatorp i Dalkarlsbergs östra del. Johannes blev nu alltså även torpare.
År 1890 beslutade han sig för att åka till USA. Den yngre brodern Israel Persson hade emigrerat redan 1887 med Philadelphia, Pennsylvania som destination. Möjligen tänkte Johannes nu åka över till honom. Han lämnade Göteborgs hamn den 19 september med Wilmington, Delaware som destination. Det är osäkert om han planerat att stanna där för gått. Kvar i Dalkarlsberg lämnade han hustrun och de fyra barnen. I USA ska han ha arbetat vid en mekanisk verkstad där man tillverkade falsmaskiner för tryckerier. Möjligen var detta i Wilmington, Delaware. Johannes kom dock tillbaka till Sverige redan på senhösten 1891 (troligen i november), men då till Örebro stad dit hustrun och barnen hade flyttat redan i maj samma år. Där började han arbeta vid Halldins mekaniska verkstad. Han försökte nu använda sina inhämtade kunskaper från USA och arbetade på att utveckla falsmaskinerna. 1895 startade han en egen verkstad vid Kristineholm strax norr om staden. Där började han bland annat tillverka falsmaskiner för egen räkning. Verksamheten gick bra och man fick fler beställningar än den lilla verkstaden klarade av. Fram till våren 1898 hade man tillverkat och sålt 27 falsmaskiner. Man var också i stort sett ensamma om denna tillverkning i Sverige. Verkstaden vid stadens norra infart kom lätt i de resandes blickfång tack vare den vindmotor Johannes Dahl konstruerat och satt upp. Denna motor använde han som drivkraft i sin verkstad, och han menade långt före andra att vindmotorer var mycket lämpliga för industriell verksamhet. Johannes hade troligen ännu inte tillräckligt med kapital för att själv kunna utveckla sina idéer, varför han sålde sin verkstad i Örebro och flyttade till Stockholm på våren 1898. Där hade han blivit erbjuden ett förmånligt jobb som verkmästare hos firman Gjestvang & Co. Han skulle där också förestå tillverkningen av falsmaskiner, men mycket snart startade Johannes en egen verksamhet i Stockholm med hjälp av kapitalstarka intressenter. Han kunde nu fullborda konstruerandet av en iläggningsmaskin kallad Dux. Den första maskinen blev uppsatt vid firman Gullberg & Hallberg i Stockholm. Johannes överlät nu verkstaden och patentet på ett bolag, varefter han själv åkte tillbaka till USA. Där blev han dock snart sjuk och tvingades återvända till Stockholm. Väl hemma i Sverige fortsatte han att arbeta med en ny konstruktion av en iläggningsmaskin. 1903 reste han med modeller och ritningar återigen till USA, där han bosatte sig i Chicago. Denna gång tog han också med sig familjen. Han avled dock redan efter tre år utan att ha nått några större framgångar i det nya landet. Förutom den omnämnde brodern Israel Persson som emigrerade redan 1887, så utvandrade också systern Lovisa Persson tillsammans med hennes familj 1891 med Stoneboro, Pennsylvania som destination. En rad andra mer avlägsna släktingar emigrerade också till U.S.A.
Källor: Dalkarlsbergs AB:s arkiv, ArkivCentrum Örebro län. Kyrkoböcker från Nora och Vikers församlingar. Carl Sahlins samling, Tekniska museets arkiv, Stockholm. Passagerarlistor från Göteborg. Nerikes Allehanda 1898-03-29. Nora stads- och bergslags tidning 1906-04-20. 2001-12-26 |