Skrekarhyttans mejeri
Troligen började Skrekarhyttans mejeri sin verksamhet på senhösten 1885. Då kom nämligen mejerskan Emma Matilda Nyberg (född 1857-09-09 i Otterstads socken, Västergötland) inflyttande till Skrekarhyttan. Mejeriet hade startats av bergsbruksidkaren Erik Eriksson i Skrekarhyttan. Sedan slutet av 1860-talet hade denne köpt upp ett flertal bergsmanshemman i Skrekarhyttan och med tiden kom han också att äga större delen av byn. Det är dock okänt om den levererade mjölken till mejeriet redan nu endast kom från Erikssons egna ladugård. År 1896 uppgavs mejeriet dock vara ett så kallat herrgårdsmejeri med endast en leverantör, dvs den egna gården. Samtidigt gavs också uppgiften om att det var frågan om ett separatorsmejeri med ismejeri. Mejeriet var inrymt i en flygelbyggnad till Tisellska gården eller som den senare kom att kallas: Mejerigården.
Huvudsakligen tycks man ha försålt oskummad mjölk och smör, även om uppgifter om mindre osttillverkning finns. Mejerskan Nyberg flyttade från Skrekarhyttan till Västra Vingåker på hösten 1892. En ny mejerska fick man först på hösten 1894 med Augusta Amalia Fredricsson (född 1868-07-15 i Rinkaby socken, Närke). Det är okänt vem som skötte mejeriet under dessa två år utan mejerska.
 Kraften till smörkärningen vid Skrekarhyttans mejeri fick man från en hästvandring. Foto: möjligen Pontus Andersson (Holmer), ca 1896. |
Mejerskan Fredricsson blev dock inte långvarig i Skrekarhyttan. Redan på hösten 1898 flyttade hon till Arboga. Ny mejerska, eller mejerinna som den lokala titeln var, blev Klara Johanna Andersson från Vistrandstorp i Dalkarlsberg (född 1874-02-04 i Nora socken, död 1956-04-13).
 På denna närbild ses mejerskan Augusta Amalia Fredricsson omgiven av Skrekarhyttans ladugårds mjölkerskor. Endast två av mjölkerskorna är identifierade: tvåa från höger: Stina Öberg (1859–1912, gift med Fredrik Andersson i Skrekarhyttan) och femma från höger: Greta Lisa Persdotter (född 1852, gift med bergsmannen Lars Erik Wikström i Enbergsäng). Mannen i uniform är brevbäraren Israel Larsson (1860–1928). Foto: möjligen Pontus Andersson (Holmer) ca 1896. |
Bergsbruksidkaren Erik Eriksson dog på våren 1900. Hans bouppteckning förtäljer att det då fanns 41 kor i hans ladugård. Efter hans död blev egendomen med mejeriet sålt till Bredsjö bruk, men mejeriet fortsatte sin verksamhet som tidigare.
Redan på våren 1906 sålde Bredsjö bruk sin egendom i Skrekarhyttan till Gyttorps Sprängämnes AB. Verksamheten i Skrekarhyttan med tackjärnstillverkningen som huvudsakliga verksamhet gick nu under namnet Skrekarhytte bruk. Mejeriet fortsatte även nu verksamheten som tidigare. I räkenskaperna för detta år finner man också att mejerinnan Klara Andersson endast hade 285 kronor i årslön. Dock får man förmoda att andra förmåner tillkom.
 Mejerinnan Klara Andersson år 1909. Foto: okänd. |
Gyttorps Sprängämnes AB blev Nitroglycerin AB år 1915 och i november 1916 sålde detta bolag Skrekarhytte bruk till vad som inom några månader blev Wikers AB. Det nya bolaget var mer intresserat av skogen än av tackjärnstillverkningen, vilken snart också lades ned. År 1917 upphörde också verksamheten vid Skrekarhyttans mejeri. Mejerinnan Klara Andersson, som år 1916 hade en årslön på 360 kronor, flyttade då från Mejerigården till Knutagården i Skrekarhyttan där hon blev telefonist vid Skrekarhyttans telefonstation.
Skrekarhyttans mejeri var under hela sin verksamhetsperiod en av Örebro läns allra minsta mejerier. Den egna ladugården var helt enkelt för liten för att kunna leverera större mängder mjölk, och av den levererade mjölken gick omkring 15 procent till utfodring av kalvar och till de anställda. Tillverkningen av smör var också ringa. Den största tillverkningen av smör gjordes troligen år 1910 med 2259 kg.
 Tyvärr saknas sammanhängande tillverkningsstatistik från Skrekarhyttans mejeri fram till 1900-talets början. År 1892 ska man dock ha behandlat 34.675 liter oskummad mjölk, vilken sedan hade sålts för 25,64 öre per kanna. För år 1896 uppges den behandlade oskummade mjölken ha uppgått till 92.582 kg. För år 1906 finns endast en uppgift om att 43.980 kg mjölk invägdes vid mejeriet under den 3/4-del av året som Gyttorps Sprängämnes AB ägde Skrekarhytte bruk. |
Källor: Årsberättelser 1890–1918, Örebro läns hushållningssällskaps arkiv, ArkivCentrum Örebro län. Skrekarhytte bruks arkiv, ArkivCentrum Örebro län. Erik Erikssons bouppteckning 1900, Nora & Hjulsjö häradsrätts arkiv F II:62, Uppsala landsarkiv.
2003-04-05