Allt om Viker / Litteraturen om Viker

Viker slutade som självständig socken med gemytlig festlighet

Vikers sockens kommunalfullmäktige hade sitt, sannolikt, sista sammanträde i lördags. Därmed avslutades en viktig epok i den unga socknens 73-åriga historia. Viker blev nämligen självständig kommun den 1 jan. 1878. För att på ett särskilt sätt markera socknens upphörande som självständig kommun hade fullmäktige förlagt sitt decembersammanträde till Nora stadshotell. Vid den festlighet som följde omedelbart efter fullmäktiges korta sammankomst och i vilken deltog nuvarande och förutvarande ledamöter i de olika kommunala organen med damer, hyllades de kommunalmän vilka såväl i nuvarande tid som framfarna dagar sina insatser för Vikers kommun. Det är förklarligt om ett visst vemod gör sig gällande när den egna socknen försvinner i ett större sammanhang, men ändå hade man en känsla av att deltagarna i avskedsfesten med Molnets broder kunde säga: "Ej med klagan skall ditt minne finnas". Vid dignande bord och till glada toner tog Vikers förtroendemän steget in i Noraskog.

Fullmäktigesammanträdet, som leddes av ordf. malmlastningsförman Sven Hagström, behandlade huvudsakligast en del rutinärenden och gick helt i den slutgiltiga fridens tecken. En del inkomna skrivelser föredrogs. Svenska landskommunernas förbunds bokförings- och revisionsbyrå hade granskat räkenskaper och bokslut samt tagit del av protokoll. Granskningen hade inte föranlett någon anmärkning. "Ni ser att allt är väl", sade ordf. och lade papperen till handlingarna.

Vikers sista kommunalfullmäktige samlade i Nora stadshotell lördagen den 8 december 1951. Stående från vänster: Evert Öberg, Hugo Blomkvist, Gunnar Johansson, Kalle Lindén, Arvid Erlandsson, Carl Andersson, Gustaf Lundqvist, Artur Ekblad, Albert Blomkvist, Gunnar Eriksson och Gösta Berglund. Sittande från vänster: Josef Buske, Gustav Johansson, Helmer Nylander, Sven Hagström, Gerhard Åhnberg, Johan Lindén och Paul Pehrsson. Saknas på bilden gör Sixten Larsson och Gustaf Rosendahl. Klicka på personerna på bilden så får du upp en större bild. Foto: Evert Bohlin, Nora.

Några skrivelser med begäran om anslag hade kommit in. Dalkarlsbergs IF begärde 500 kr till omklädningsrum vid idrottsplatsen och till diverse idrottsmateriel. Nämnden hade tillstyrkt och fullmäktige beviljade anslaget. IOGT-biblioteket i Dalkarlsberg begärde 50 kr till sin biblioteks- och studioverksamhet, vilket det också erhöll. Pengarna skulle tas av till kommunalfullmäktiges förfogande stående medel. Vidare beslutades att för fattigvårdsstyrelsens räkning inköpa en motorsåg för 1.400 kr. Pengar fanns tillgängliga genom skogsmedel.

I taxeringsnämnden beslutades att invälja fyra ord. ledamöter med lika många personliga suppleanter. Valda blev disponent Gust. Hagberg, Dalkarlsberg (suppl. jägmästare Carl Tersmeden, Skrekarhyttan), bergsman Sixten Larsson, Bengtstorp (bergsman Helmer Fisk, Nya Viker), snickare Artur Ekblad, Dalkarlsberg (skogstjänsteman Gunnar Eriksson, Roslingstorp), skogvaktare H. Nylander, Dalkarlsberg (träsnidare John Molin, Dalkarlsberg).

Nämndeman Gerhard Åhnberg erinrade om att i sockenstugan finns för närvarande bara några få och dåliga stolar och ville därför ge kommunalnämnden ett tips att låta inköpa några nya. Ingen fullmäktige hade något att erinra mot förslaget.

Den första staten slutade på 8.300 kr

Inga fler frågor fanns på föredragsningslistan. Efter som detta sammanträde kanske var det sista med Vikers kommunalfullmäktige passade ordf. Hagström på att ge en kort historisk återblick över Vikers kommun. Ända till förra hälften av 1600-talet utgjordes det gamla Noraskog av Nora stad och socken, Viker, Järnboås, Hjulsjö, Grythyttan och Hällefors. Grythyttans socken bildades år 1633 och Hällefors omkring 1640. Vid århundradets mitt blev Hjulsjö och Järnboås egna kapellförsamlingar, vilka sedan år 1795 utbröts ur Nora och bildade egna pastorat. År 1643 fick Nora stadsrättigheter.

Genom regeringsbeslut av den 21 sept. 1877 blev Viker egen kommun från 1 jan. 1878. Viker hade då ett invånarantal av 2.818. Jordbruksfastigheternas taxeringsvärde var 1.138.200 kr. och annan fastighet taxerades till 315.812 kr. Den förste ord. kommunalstämman hölls den 28 dec. 1877. Då valdes till kommunalnämndens förste ordf. trafikchefen J. Næssén, Dalkarlsberg. Det statsförslag som uppgjordes i oktober 1878 slutade på 8.300 kr. med en uttaxering av 34 öre pr fyrk. Uttaxeringen höll sig ända fram till 1896 på ungefär 6.000 kr. årligen.

Förslag om inrättande av ålderdomshem väcktes den 28 dec. 1899 av Georg Bratt. Kommunalnämnden fick i uppdrag att tillsammans med skolrådet undersöka om icke Skrekarhytte skolhus skulle vara lämpligt som ålderdomshem. Detta ledde till intet resultat, ty den 28 okt. 1901 beslöts på förslag av kommunalnämnden att för inköp av en mindre gård uppta ett lån på 12.000 kr. På kommunalstämma den 27 okt. 1902 beslöts att inköpa fastigheten 6/13 G:a Viker 3 för 11.500 kr. Sedan har ytterligare skogsmark för kommunen förvärvats dels från Noors egendom samt från Mosjölund, Klunkängen och den s.k. Vikersgårdstegen.

Sjunkande innevånareantal

När bebyggelsen i denna bygd började torde det inte finnas några anteckningar om. Man kan dock utgå ifrån att det skedde i ett tidigt skede, ty redan 1340 utfärdades en förordning av Magnus Ladulås för bergsmännen i Vestra Berget, nuvarande Dalkarlsberg. Detta tyder på att bergshanteringen redan då hade betydelse för orten. Hur det sedan gått med bygdens hyttor och gruvor är allmänt bekant. Hyttorna nedlades och skrotades ned, och nu senast stannade driften vid Dalkarlsbergs gruvor. Innevånareantalet har också sjunkit i Viker, den 1 jan. i år hade socknen 1.099 invånare. Storkommunens invånarantal utgjorde 7.874.

Hr. Hagström slutade sin översikt med en förhoppning att samarbetet i Noraskog skall bli bra. Han uttalade också ett tack till samtliga styrelser och nämnder. Samarbetet i Viker har varit gott, konstaterade han.

Hyllning för gamla kommunalmän

Fullmäktiges vice ordf. nämndeman Gerhard Åhnberg, uttalade tacket till hr Hagström. Det är mycket arbete som ordföranden uträttat till kommunens fromma, och om några problem kommit upp så har man löst dem på ett bra sätt. Sammanträdena har också gått i fridens tecken. Tal. önskade Hagström framgång även i storkommunen.

Vi kan inte underlåta att bringa i åtanke de ordförande som verkat tidigare i Vikers kommun, fortsatte hr Åhnberg. Vi tänker då i första hand på en gammal trotjänare som vi hade hoppats få se ibland oss i kväll, nämligen nämndeman Erik Larsson i Skrekarhyttan, som arbetat för Vikers fromma i många år.

Men vi tänker också i en stund som denna på dem som gått bort. Vi erinrar oss nämndeman Erik Tydén, handelsföreståndare Karl Dahlgren och förman Johan Eriksson. Dessa utförde ett gagnande arbete i kommunen, de två förstnämnda som ordf. i fullmäktige och den senare som kommunalnämndens ordf. De bortgångnas minne hyllades därefter med en tyst minut.

Tal. slutade med att uttala förhoppningen att det ska kunna gå lika fridfullt till i storkommunen som det varit i Viker samt utbringade ett fyrfaldigt leve för Noraskogs kommun.

Hr Hagström underströk innan han slog klubban i bordet, den stora tacksamhet som vi har till de bortgångna. Att de varit duktiga män förstår vi inte minst därav att vi inom kommunen har stora värden att tillvarataga.

Gemytligt samkväm i festlig inramning

I kommunalnämndens regi fortsatte därefter kvällen i festsalen, där det bjöds på mycket mat och god mat. Festligheten förhöjdes med vacker pianomusik av fröken Elisabet Larsson, och några medlemmar ur Vikers hembygdskör bjöd på trevlig sång. Kvällen gick helt i gemytets tecken och slutade med att de sympatiska inbyggarna kring Vikerns vackra stränder tog sig en svängom på dansgolvet.

Några allvarliga inslag förekom även i programmet. Det var ju en avskedsfest till den gamla socknen, och därför var det naturligt att det historiska skulle få sitt även i denna festliga inramning. Kommunalnämndens ordf. bankbiträdet Johan Lindén, gav i likhet med tidigare fullmäktiges ordf. en återblick på Viker i gångna tider. Bl.a. fick man höra en kort översikt av kommunens finanser från 1878 fram till i år. Ett och annat av kuriositetsintresse framkom. Så t.ex. anmärkte revisorerna 1888 på att prima björkved betalats med 12 kr. famnen. År 1926 fanns inga utgifter på kommunalnämndens stat – de förekom bara på de andra styrelserna. 1935 var ett svårt år. Då var utdebiteringen till den borgerliga kommunen 17 kr.

Tal. erinrade även om Noraskogs kommun och gav en kort översikt av dess administration och viktigaste industriella anläggningar. Hr Lindén slutade med att betona vikten av att lära känna sitt land och sin bygd – då har man bättre möjligheter att ta ställning till de olika frågorna.

Fattigvårdsstyrelsens ordf. Josef Buske gav också en intressant återblick på socialvården i Viker. Han började med att göra utdrag ur protokoll från 1844. Till fattigvården hade vissa personer då släppt till lakan och pälsar. En likkista kostade 3.32 och för en svepning fick man betala en gumma 1.36. En gubbe hade tilldelats ett halvt stop brännvin. Som synes är det ganska stor skillnad på ålderdomsvården då och nu. 1918 valdes den första fattigvårdsstyrelsen – tidigare hade dessa ärenden handlagts av kommunalnämnden. Fattigvårdsstyrelsens första stat var på 19.652 kr. – årets stat slutade på 65.150 kr.

(ur Nora stads och bergslags tidning 1951-12-10)

Kommentarer

Artikeln som publicerades den 10 december 1951 i Nora stads och bergslags tidning är tyvärr osignerad. Samma dag publicerades en likaledes osignerad artikel i Örebro Dagblad med rubriken »Optimism rådde då Viker tog adjö som självständig kommun«. I det stora hela innehåller den samma information som ovanstående artikel. Dock finns där några ytterligare kommentarer av enskilda fullmäktigeledamöter. Bland annat citeras Gerhard Åhnberg, vice ordförande i Vikers kommunalfullmäktige: » Vi hoppas på att arbetet i storkommunen Noraskog i stort kommer att innebära status quo för vikersbornas del. I varje fall tror vi inte att vårt läge kommer att bli sämre än tidigare. Största faran för oss är kanske att vi ligger lite vid sidan om, vi har inga egentliga centralpunkter att stödja oss på, och det är kanske största faran för oss. Tätorterna i mitten brukar ju får det bäst, men vi litar på att våra representanter i storkommunens fullmäktige kommer att bevaka våra intressen.«

Fattigvårdsstyrelsens ordförande Josef Buske tillade att »Lite skärmytslingar får vi nog bereda oss på. Men det var ej heller så gott för oss i småkommunerna alltid ska jag säga. Jag minns då jag under depressionsåren på 30-talet en gång var nödsakad vädja till nämndeman Åhnbergs plånbok om bisträckning med några tusenlappar för att klara av hjälpbehovet. Våra skattekronor steg då upp till något över 18 kronor och våra resurser var anlitade till bristningsgränsen. Vi ställer nu stora förhoppningar på den nya ordning, som inträder på nyåret, då vi återgår till den kommunala enhet som rått långt tidigare.«

Vikers kommunalfullmäktige

Under de drygt 30 år som Vikers kommunalfullmäktige existerade hade man endast tre olika ordföranden: nämndemannen och f.d. skogvaktaren Erik Tydén i Vikersdal (1919–1927), handelsföreståndaren Karl Dahlgren i Dalkarlsberg (1928–1939) och malmlastareförmannen Sven Hagström i Vikersvik (1939–1951). Den förstnämnde tillhörde det frisinnade partiet och de två senare var socialdemokrater.

Redan från början när kommunalfullmäktige inrättades i Viker 1919 fick socialdemokraterna stora valframgångar, i början i samarbete med de frisinnade. Socialdemokraterna fick egen majoritet för första gången vid valet 1926 då man fick 52% av rösterna och 11 av fullmäktiges 20 ledamöter. Vid valet 1942 räckte rösterna till 16 socialdemokratiska ledamöter. Vid det sista kommunalfullmäktigevalet i Viker som hölls söndagen den 15 september 1946 blev resultatet dock detta: socialdemokraterna 59,1% (12 mandat), kommunisterna 13,6% (3 mandat) och den borgerliga samlingslistan 27,3% (5 mandat). Valdeltagandet uppgick till 50,4%, vilket kan jämföras med deltagandet i riksdagsvalen 1944 (49,4%) och 1948 (71,4%).

På våren 1946 hade riksdagen dock antagit lagen rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner, dvs att landets 2281 kommuner skulle slås samman till större enheter. För Vikers kommuns del innebar detta en sammanslagning med Nora landskommun samt Hjulsjö och Järnboås kommuner. Den nya storkommunen fick namnet Noraskogs kommun. Val till denna nya kommuns kommunalfullmäktige hölls i september 1950 med följande resultat: socialdemokraterna 59,5% (24 mandat), kommunisterna 3,6% (1 mandat), folkpartiet 16,7% (7 mandat), bondeförbundet 14,8% (6 mandat) och högern (5,4% (2 mandat). Noraskogs kommun trädde dock i funktion först den 1 januari 1952 varför Vikers kommunalfullmäktige från 1946 års val fick sitta ett år över tiden. Vissa av dess ledamöter (såsom Sven Hagström och Hugo Blomkvist) hade också blivit invalda till Noraskogs kommunalfullmäktige.

Här nedan följer en förteckning över ledamöterna i Vikers sista kommunalfullmäktige.

SOCIALDEMOKRATERNA (12 mandat)

Busschauffören och f.d. gruvarbetaren Albert Julius Blomkvist (född 1914-01-19 i Dalkarlsberg, död 1986-01-10 i Dalkarlsberg) i Förarbyggningen, Dalkarlsberg.

Fabriksarbetaren och f.d. gruvarbetaren Frans Hugo Blomkvist (född 1906-02-19 i Dalkarlsberg, död 1966-03-03 i Dalkarlsberg) i Dalkarlsberg. Hugo var ledamot av Vikers kommunalfullmäktige 1934–1951. Han var ordförande för Svenska Gruvindustriarbetareförbundets avd 33 i Dalkarlsberg 1933–1952. Under 1940-talet var han även ordförande i Vikers socialdemokratiska arbetarekommun.

Stationskarlen och nämndemannen Karl Josef Buske (född 1894-10-26, död 1966-01-20 i Vikersvik) i Vikersvik. Josef var ledamot av kommunalfullmäktige 1926–1951 samt vice ordförande i Vikers kommunalstämma 1946–1951.

Snickaren Fritz Artur Ekblad (född 1893-08-02 i Dalkarlsberg, död 1954-07-06 i Dalkarlsberg) i Dalkarlsberg.

Malmlastareförmannen Sven Mauritz Hagström (född 1894-09-12 i Bengtstorp, död 1984-09-25 i Dalkarlsberg) i Vikersvik. Sven var ledamot av Vikers kommunalfullmäktige 1926–1951 samt dess ordförande från 1939 till kommunens upphörande vid årsskiftet 1951/52.

F.d. gruvarbetaren och arrendatorn Gustav Adolf Johansson (född 1883-06-23 i Dalkarlsberg, död 1959-10-20 på Vikers kommunalhem) i Bengtstorp. Gustav var ledamot av Vikers kommunalfullmäktige 1922–1951.

Banvakten och bankbiträdet Lars Johan Lindén (född 1888-06-27 i Ödestugu församling, död 1955-02-10 i Bengtstorp) i Trollbo, Bengtstorp. Johan var ledamot av kommunalfullmäktige 1926–1951 och vice ordförande i Vikers kommunalnämnd 1932–1939 samt dess ordförande 1939–1951.

Lanthandlaren Karl Lennart (Kalle) Lindén (född 1916-08-05 i Södra Ås, Nora bergsförsamling, död 2002-03-06 i Nora) i Vikersvik.

Gruvförmannen Gustaf Ture Ejnar Lundqvist (född 1893-03-06 i Fogdhyttan, Nora bergsförsamling, död 1969-11-11 i Dalkarlsberg) i Dalkarlsberg.

Skogvaktaren Nils Helmer Nylander (född 1882-11-11 i Indalslidens församling, död 1968-04-24 i Dalkarlsberg) i Solberga, Dalkarlsberg. Helmer blev vald till ledamot av Vikers kommunalfullmäktige redan vid valen 1919, 1922, 1926 och 1930, men då som representant för de frisinnade. Men han återkom alltså senare som ledamot för socialdemokraterna.

Bergsprängaren och f.d. gruvarbetaren Gustaf Eugén Rosendahl (född 1912-04-24 i Dalkarlsberg, död 1996-06-30 i Dalkarlsberg) i Dalkarlsberg.

Fabriksarbetaren och f.d. gruvarbetaren Oskar Evert Öberg (född 1903-02-22 i Hovmanstorp, död 1986-09-10 i Dalkarlsberg) i Granhem, Dalkarlsberg.

KOMMUNISTERNA (3 mandat)

Skogsförmannen Erik Gunnar Eriksson (född 1907-08-11 i Hällefors församling, död 1994-01-12 i Karlskoga) i Sandvik.

Karl Arvid Erlandsson (född 1891-06-04, död 1969-06-16 i Älvhyttan) i Älvhyttan.

Lantbrukaren Adolf Gunnar Johansson (född 1892-03-26 i Hagby, Nora bergsförsamling, död 1980-02-23 i Älvhyttan) i Stora Gården, Älvhyttan.

DEN BORGERLIGA SAMLINGSLISTAN (5 mandat)

Lantbrukaren Carl Andersson (född 1894-10-21 i Grythyttans församling, död 1975-09-18 i Gamla Viker) i Gamla Viker. Han var medlem i Vikers bondeförbundsavdelning. Han var vice ordförande i Vikers kommunalstämma 1939–1945 samt dess ordförande 1946–1951.

Lantbrukaren Per Gösta Berglund (född 1912-02-22 i Danderyds församling, död 1997-05-08 i Spjutvik) i Spjutvik. Han var medlem i Vikers bondeförbundsavdelning.

Lantbrukaren Sixten Teodor Larsson (född 1893-11-09 i Bengtstorp, död 1970-06-21 i Bengtstorp) i Bengtstorp. Sixten var ledamot av Vikers kommunalfullmäktige 1934–1951. Han var medlem i Vikers bondeförbundsavdelning.

Lantbrukaren och nämndemannen Paul Leander Pehrsson (född 1886-01-30 i Bäcketorp, död 1964-02-25 i Bäcketorp) i Norra Bäcketorp. Under 1910-talet hade han varit medlem i Vikers frisinnade förening, men han blev 1948 medlem i Vikers bondeförbundsavdelning i vilken förening han sedan var ordförande 1950–1954. Paul blev vald till ledamot av Vikers kommunalfullmäktige redan vid det första valet 1919 och satt sedan kvar så länge Viker hade egen kommunalfullmäktige. Han var vice ordförande i Vikers kommunalnämnd 1939–1951.

Lantbrukaren och nämndemannen Johan Gerhard Åhnberg (född 1897-07-31 i Bengtstorp, död 1956-01-01 i Bengtstorp) i Bengtstorp. Gerhard var ledamot av Vikers kommunalfullmäktige 1934–1951 och var dess vice ordförande 1939–1951. Han var medlem i Vikers bondeförbundsavdelning. Han var även ordförande i Vikers sockengille från starten 1925 fram till sin död. Dessutom var han bl.a. ordförande i Noraortens jordbrukskassa, huvudman i Nora Sparbank, föreståndare för Örebro läns lantmäns centralförenings filial i Nora och vice ordförande i Vikers kyrkostämma.

2004-10-20