Allt om Viker

 

Allt om Viker / Näringarna / Gruvorna / Dalkarlsberg

I årtal
1276–1581
1605–1694
1707–1799
1803–1848
1850–1899
1900–1924
1928–1978

Dalkarlsberg 1707–1799

1707
* Efter klagomål över den okontrollerade försäljningen av öl och brännvin vid gruvorna förordnas konstvaktaren Mats Månsson till att ensam få rätt att brygga och försälja "swag- och spisöhl" vid gruvfältet.
* Man beslutar uppföra en ny gruvstuga med ett stort rum och två små rum.

1720-talet
Krut börjar användas som sprängämne och undantränger mer och mer den gamla tillmakningen.

1729
Smeden Johan Strandberg antas till gruvlinsmed vid Dalkarlsberget.

1734
I september upprättar undermarkscheidern Eric Sohlberg en ny gruvkarta över Dalkarlsberg.

1753
Bergstingsrätten förbjuder vid 10 daler silvermynts vite att en gruvfogdes hustru får antas till gruvhjon i den gruva där mannen har uppsikten.

1755
Vretgruvan upptäcks väster om det gamla gruvfältet av malmletaren Daniel Sundell. Den egentliga gruvbrytningen kommer dock inte igång förrän två år senare, då man genom 10 meters jordlager nått ner till fasta berget.

1757
Övre konsten till Rymningsgruvorna nybyggs under ledning av konstmästaren Jan Fransson i Bengtstorp.

1758-1759
En hästvind byggs vid den nyligen upptagna Vretgruvan. Möjligen är det den första vid Dalkarlsberget.

1760-talet
Berguppfordringskranarna byts ut mer allmänt mot hästvindar.

1761
En särskild ortbrytare arbetar med att anlägga orter i Vretgruvan. Tidigare har de flesta gruvorna blivit brutna i stora dagbrott.

1762
En ny trähäst byggs av konststigare Anders Nyholm.

1763
* Bergstingsrätten fastställer s k Unionsregler för Dalkarlsbergs gruvfält. Dessa regler stadgar var och ens skyldigheter och rättigheter.
* En ny vattenkonst byggs till Vretgruvan under ledning av konstmästaren Lars Bengtsson i Nya Kopparberg och som därmed ersätter den gamla hästkonsten.
* En ny gruvkarta över Dalkarlsberg upprättas av undermarkscheidern Carl Axel Björling.
* En kommission från Bergskollegiet besöker Dalkarlsberg, vilket får till följd att de föreslår en rad förbättringar av gruvdriften. Bl a anbefalls att en gemensam s k Bergslagsgruvfogde ska anställas för hela gruvfältet, de gamla uppfordringskranarna ska bytas ut mot hästvindar, schakt ska anläggas bredvid de gamla dagöppningarna, en ny huvudkonst ska byggas för hela fältet och vattendrivna gruvspel ska byggas etc.

1766
Collegii schakt påbörjas efter befallning från Bergskollegiet. Schaktet överges dock sedan man nått till omkring 42 meters djup.

1767
Dalkarlsberg får besök av landshövding Johan Abraham Hamilton af Hageby.

1771
Bergstingsrätten stadgar mot 10 daler silvermynts vite att böngöraren vid gruvfältet ska ringa så tidigt att arbetet kan börjas klockan sex.

1773
Den 43-årige bergs- och sexmannen Petter Gregorsson i Hovmanstorp utses till gruvfältets förste uppsyningsman. Han ska ha en allmän uppsyn över hela gruvfältets göromål.

1775-1776
Omfattande ombyggnader av gruvfältets konster med bl a nytt konsthjul och damm. Allt under ledning av konstmästaren Jan Fransson i Bengtstorp.

1782
Efter långvariga stridigheter mellan delägande bergsmän och bruksägare tillsätts slutligen på bergmästarens befallning en s k bergslagsgruvfogde eller övergruvfogde som till skillnad mot uppsyningsmannen ska vara bosatt vid gruvfältet. Till bergslagsgruvfogde utses den 49-årige bergsgevaldigern Nils Lekman.

1783
¼ mantal Dalkarlshyttan inköps för 7.000 daler kopparmynt eller 388:42:8 riksdaler specie av gruvfältets gruvlag till boställe åt den nye bergslagsgruvfogden.

1786
Bondgruveschaktet påbörjas för att komma åt Gamla Bondgruvans och Lekebergsgruvans malmer i den s k Stora Stöten.

1787
Bergslagsgruvfogden Nils Lekman anklagas av en stor del delägande bergsmän med den förre uppsyningsmannen Petter Gregorsson i spetsen för att olovligen ha höjt sin lön. Lönen återgår slutligen till den ursprungliga, 33:15:- riksdaler specie.

1791
De sedan slutet av 1600-talet övergivna Västrabergsgruvorna återupptas efter att en särskild konstgång byggts till dessa gruvor. Det var framförallt Stalpgruvan (senare benämnd Ormgruvan) och Östra gruvan (senare benämnd Knarrgruvan) som bröts. Den 25 september ramlar gruvfogden Anders Andersson ner från en ställning vid Västrabergsgruvornas konsthjul och ådrar sig så svåra skador att han avlider morgonen därpå.

1792
Nils Lekman avsäger sig tjänsten som bergslagsgruvfogde p g a sjukdom samt föreslår att den blott 18-årige sonen, Gustaf Lekman, ska få efterträda honom vilket också blir fallet.

1793
En av gruvfältets värsta olyckor inträffar om aftonen den 26 februari när tre gruvpigor och en gruvdräng dödas. Lilla Långgruvans uppfordringslina brister när den 61-årige Olof Persson, den 20-åriga Babba Persdotter och de 17-åriga Christina Eriksdotter samt Magdalena Johansdotter är på väg upp ur gruvan stående i malmkistan.

1794
Bergstingsrätten förbjuder vid 6 2/3 riksdalers vite att gruvfogdarna vid Dalkarlsberg åtar sig körning i hästvinden vid den gruva som de är fogde över. Dessutom förnyades förbudet att ingen gruvfogdehustru får antas som gruvhjon i den gruva där mannen har uppsikten. Gruvfogdehustrun tillåts dock vara intagerska på laven vid den gruva där mannen är gruvfogde.

1795
Ridderstolpes schakt påbörjas vid västra ändan av Kittelgruvan i mening att använda det som uppfordringsschakt för Lilla Långgruvan och Ågruvan. Schaktet överges dock redan år 1802 då man nått ner till omkring 53 meters djup.

1796
Bergstinget tillåter ordningsam brännvinsminutering vid Dalkarlsberg.

1796-1797
Bergslagsgruvfogdens boställe i Dalkarlshyttan om- och tillbyggs.

1797
Kronan upplåter Kartellö gruvallmänning till Dalkarlsbergs gruvor.

1798
* En gammal hammarsmedja flyttas från Kolbergsgården till gruvornas omedelbara närhet.
* En ny gruvkarta över Dalkarlsberg upprättas av undermarkscheidern Gustaf Bergström.

1798-1799
Ett vattenkraftsdrivet gruvspel, det s k Långgruvespelet, byggs under ledning av konstmästaren Bengt Bransell. Till gruvspelets förste spelstyrare utses sexmannen Anders Larsson i Skrekarhytte Moen. Samtidigt ombyggs konsten till Rymningsgruvorna.

1799
Dalkarlsberg besöks av presidenten i Bergskollegiet, Fredrik Vilhelm Ridderstolpe.

2003-01-19