I
årtal
1276–1581
1605–1694
1707–1799
1803–1848
1850–1899
1900–1924
1928–1978
Dalkarlsberg 1605–1694
1605
En kran för berguppfordringen och en konst för vattenuppfordringen
byggs vid Dalkarlsberget.
1609
En ny och mer fullständig vattendriven konstbyggnad med två
pumpar byggs av konstmästaren Olof Månsson.
1616
Stora Dalkarlsgruvan återupptas sedan en ny konst och en ny kran
byggts av kronans bergsföreståndare Mickel Henriksson. Kronan
deltar i brytningen till en tredjedel.
1605-1621
Kronan deltar i gruvbrytningen vid Dalkarlsberget. Malmen används
vid Gyttorps kronobruk. Vid denna tid omtalas att en konstvaktare är
boende vid gruvfältet, vilken troligen avlönas av kronan.
1630-talet
Bergsmän från Lekebergslagen börjar ingå som delägare
vid gruvfältet.
1637-1638
Med hjälp av kronomedel byggs under konstbyggaren Olof Mårtenssons
ledning en 267 meter lång konstgång till den sedan 1621 ödeliggande
Stora Dalkarlsgruvan. Samtidigt uppförs även fyra uppfordringskranar.
1650
* Den 27 februari hålls vid Vikersgården det första gruvtinget
enligt den nya bergsförordningen med Dalkarlsbergs gruvtingslag.
Till gruvfogde över hela gruvfältet utses Torbjörn Fransson
Ekestubbe i Vikersgården.
* Under året uppförs en gruvstuga och ett hus med borrbänk
för tillverkning av pumpstockar.
1651
Den 12 februari hålls gruvting för första gången
i den nybyggda gruvstugan vid gruvfältet.
1654
Ett nytt konsthjul byggs.
1650-talet
De olika gruvorna som tidigare brutits av olika rotar blir förklarade
som s k allmänningar, d v s en gruva bryts gemensamt av ett gruvlag.
1660-talet
Bergsmän från Karlskoga bergslag börjar ingå som
delägare vid gruvfältet.
1675
Bruksägarna Jöns Ersson Grubb på Svartå bruk och
Peter Persson på Villingsbergs bruk får såsom de första
bruksägarna börja delta i gruvbrytningen vid Dalkarlsberget.
1677
För att förhindra de ständiga rasen i de allt djupare gruvorna
börjar man i större utsträckning bygga förtimringar
som ska förstärka bergväggarna.
1678
Gruvdrängarna förbjuds nedlöpa på linan ner i gruvan.
Den som bryter mot förbudet får sitta på gruvfältets
trähäst.
1688
I oktober upprättar undermarkscheidern Hans Ranie den första
gruvkartan över Dalkarlsbergs gruvfält.
1689
Upplåter kronan formellt följande gruvskogar till Dalkarlsbergs
gruvor: Gamla Vikers öken, Nya Vikers öken, Mellantrakten, Bengtstorps
öken och Fagerbotrakten.
1691
Ett nytt konsthjul byggs.
1693
Gruvfogden Nils Hansson i Nils Ivarsgruvan dödas i en gruvolycka,
den första olycka som omtalas med dödlig utgång.
1694
Den 31 augusti sammanstörtar Karlskogagruvan, Lekebergsgruvan och
Nils Ivarsgruvan varvid två kranar med lavar samt konsten och en
myckenhet malm dras med i raset. Ingen arbetare skadas då det stora
raset, som föregåtts av flera mindre, var väntat sedan
länge. Den nybildade större gruvöppningen blir början
till den s k Stora Stöten.
2000-11-08