I
årtal
1276–1581
1605–1694
1707–1799
1803–1848
1850–1899
1900–1924
1928–1978
Dalkarlsberg 1707–1799
1707
* Efter klagomål över den okontrollerade försäljningen
av öl och brännvin vid gruvorna förordnas konstvaktaren
Mats Månsson till att ensam få rätt att brygga och försälja
"swag- och spisöhl" vid gruvfältet.
* Man beslutar uppföra en ny gruvstuga med ett stort rum och två
små rum.
1720-talet
Krut börjar användas som sprängämne och undantränger
mer och mer den gamla tillmakningen.
1729
Smeden Johan Strandberg antas till gruvlinsmed vid Dalkarlsberget.
1734
I september upprättar undermarkscheidern Eric Sohlberg en ny gruvkarta
över Dalkarlsberg.
1753
Bergstingsrätten förbjuder vid 10 daler silvermynts vite att
en gruvfogdes hustru får antas till gruvhjon i den gruva där
mannen har uppsikten.
1755
Vretgruvan upptäcks väster om det gamla gruvfältet av malmletaren
Daniel Sundell. Den egentliga gruvbrytningen kommer dock inte igång
förrän två år senare, då man genom 10 meters
jordlager nått ner till fasta berget.
1757
Övre konsten till Rymningsgruvorna nybyggs under ledning av konstmästaren
Jan Fransson i Bengtstorp.
1758-1759
En hästvind byggs vid den nyligen upptagna Vretgruvan. Möjligen
är det den första vid Dalkarlsberget.
1760-talet
Berguppfordringskranarna byts ut mer allmänt mot hästvindar.
1761
En särskild ortbrytare arbetar med att anlägga orter i Vretgruvan.
Tidigare har de flesta gruvorna blivit brutna i stora dagbrott.
1762
En ny trähäst byggs av konststigare Anders Nyholm.
1763
* Bergstingsrätten fastställer s k Unionsregler för Dalkarlsbergs
gruvfält. Dessa regler stadgar var och ens skyldigheter och rättigheter.
* En ny vattenkonst byggs till Vretgruvan under ledning av konstmästaren
Lars Bengtsson i Nya Kopparberg och som därmed ersätter den
gamla hästkonsten.
* En ny gruvkarta över Dalkarlsberg upprättas av undermarkscheidern
Carl Axel Björling.
* En kommission från Bergskollegiet besöker Dalkarlsberg, vilket
får till följd att de föreslår en rad förbättringar
av gruvdriften. Bl a anbefalls att en gemensam s k Bergslagsgruvfogde
ska anställas för hela gruvfältet, de gamla uppfordringskranarna
ska bytas ut mot hästvindar, schakt ska anläggas bredvid de
gamla dagöppningarna, en ny huvudkonst ska byggas för hela fältet
och vattendrivna gruvspel ska byggas etc.
1766
Collegii schakt påbörjas efter befallning från Bergskollegiet.
Schaktet överges dock sedan man nått till omkring 42 meters
djup.
1767
Dalkarlsberg får besök av landshövding Johan Abraham Hamilton
af Hageby.
1771
Bergstingsrätten stadgar mot 10 daler silvermynts vite att böngöraren
vid gruvfältet ska ringa så tidigt att arbetet kan börjas
klockan sex.
1773
Den 43-årige bergs- och sexmannen Petter Gregorsson i Hovmanstorp
utses till gruvfältets förste uppsyningsman. Han ska ha en allmän
uppsyn över hela gruvfältets göromål.
1775-1776
Omfattande ombyggnader av gruvfältets konster med bl a nytt konsthjul
och damm. Allt under ledning av konstmästaren Jan Fransson i Bengtstorp.
1782
Efter långvariga stridigheter mellan delägande bergsmän
och bruksägare tillsätts slutligen på bergmästarens
befallning en s k bergslagsgruvfogde eller övergruvfogde som till
skillnad mot uppsyningsmannen ska vara bosatt vid gruvfältet. Till
bergslagsgruvfogde utses den 49-årige bergsgevaldigern Nils Lekman.
1783
¼ mantal Dalkarlshyttan inköps för 7.000 daler kopparmynt
eller 388:42:8 riksdaler specie av gruvfältets gruvlag till boställe
åt den nye bergslagsgruvfogden.
1786
Bondgruveschaktet påbörjas för att komma åt Gamla
Bondgruvans och Lekebergsgruvans malmer i den s k Stora Stöten.
1787
Bergslagsgruvfogden Nils Lekman anklagas av en stor del delägande
bergsmän med den förre uppsyningsmannen Petter Gregorsson i
spetsen för att olovligen ha höjt sin lön. Lönen återgår
slutligen till den ursprungliga, 33:15:- riksdaler specie.
1791
De sedan slutet av 1600-talet övergivna Västrabergsgruvorna
återupptas efter att en särskild konstgång byggts till
dessa gruvor. Det var framförallt Stalpgruvan (senare benämnd
Ormgruvan) och Östra gruvan (senare benämnd Knarrgruvan) som
bröts. Den 25 september ramlar gruvfogden Anders Andersson ner från
en ställning vid Västrabergsgruvornas konsthjul och ådrar
sig så svåra skador att han avlider morgonen därpå.
1792
Nils Lekman avsäger sig tjänsten som bergslagsgruvfogde p g
a sjukdom samt föreslår att den blott 18-årige sonen,
Gustaf Lekman, ska få efterträda honom vilket också blir
fallet.
1793
En av gruvfältets värsta olyckor inträffar om aftonen den
26 februari när tre gruvpigor och en gruvdräng dödas. Lilla
Långgruvans uppfordringslina brister när den 61-årige
Olof Persson, den 20-åriga Babba Persdotter och de 17-åriga
Christina Eriksdotter samt Magdalena Johansdotter är på väg
upp ur gruvan stående i malmkistan.
1794
Bergstingsrätten förbjuder vid 6 2/3 riksdalers vite att gruvfogdarna
vid Dalkarlsberg åtar sig körning i hästvinden vid den
gruva som de är fogde över. Dessutom förnyades förbudet
att ingen gruvfogdehustru får antas som gruvhjon i den gruva där
mannen har uppsikten. Gruvfogdehustrun tillåts dock vara intagerska
på laven vid den gruva där mannen är gruvfogde.
1795
Ridderstolpes schakt påbörjas vid västra ändan av
Kittelgruvan i mening att använda det som uppfordringsschakt för
Lilla Långgruvan och Ågruvan. Schaktet överges dock redan
år 1802 då man nått ner till omkring 53 meters djup.
1796
Bergstinget tillåter ordningsam brännvinsminutering vid Dalkarlsberg.
1796-1797
Bergslagsgruvfogdens boställe i Dalkarlshyttan om- och tillbyggs.
1797
Kronan upplåter Kartellö gruvallmänning till Dalkarlsbergs
gruvor.
1798
* En gammal hammarsmedja flyttas från Kolbergsgården till
gruvornas omedelbara närhet.
* En ny gruvkarta över Dalkarlsberg upprättas av undermarkscheidern
Gustaf Bergström.
1798-1799
Ett vattenkraftsdrivet gruvspel, det s k Långgruvespelet, byggs
under ledning av konstmästaren Bengt Bransell. Till gruvspelets förste
spelstyrare utses sexmannen Anders Larsson i Skrekarhytte Moen. Samtidigt
ombyggs konsten till Rymningsgruvorna.
1799
Dalkarlsberg besöks av presidenten i Bergskollegiet, Fredrik Vilhelm
Ridderstolpe.
2003-01-19