I
årtal
1276–1581
1605–1694
1707–1799
1803–1848
1850–1899
1900–1924
1928–1978
Dalkarlsberg 1928–1978
1928
* P g a storkonflikt inom hela gruvindustrin då facket kräver
löneförhöjningar med 15 procent och arbetsgivaren det motsatta
är de fackligt organiserade gruvarbetarna lockoutade från den
2 januari till den 27 augusti. Uppgörelsen mellan de bägge parterna
ger i stort status quo förutom att arbetarna får semestern
utökad från fyra till sex dagar. Under konflikten erhåller
fackföreningen i Dalkarlsberg 57.867 kronor i strejkunderstöd
från Svenska Gruvindustriarbetareförbundet. Driftstiden blir
efter lockouten två skift per dygn och sex dagar i veckan.
* Under den stora arbetskonflikten bygger gruvarbetarna en fotbollsplan
vid gruvfältet.
* Malmfickorna vid Dalkarlsberg byggs helt om då de hotar rasa över
järnvägsspåret. Även malmkajen vid Vikersvik genomgår
en omfattande ombyggnad.
1930
* Från den 15 september inställs driften under lördagarna.
* En folkpark anläggs av Svenska Gruvindustriarbetareförbundets
avdelning 33 i Dalkarlsberg.
1931
* P g a att Centralschaktet kommit inom gruvans raszon påbörjas
anläggandet av ett nytt schakt 180 meter nordväst om det gamla.
Arbetet med detta påbörjas den 10 april. Det nya schaktet får
senare det officiella namnet Malms schakt, men kallas mer allmänt
Bäckaskogsschaktet.
* I februari inskränks driften ytterligare ner till fyra dagar i
veckan och från mitten av mars ner till tre dagar i veckan. I slutet
av maj överförs en del arbetare från gruvan till anrikningsverket.
* I maj tas en helt nybyggd del av anrikningsverket i drift.
* Den 25 november tas det nybyggda krossnings- och skrädningsanläggningen
vid Centralschaktet i drift.
1932
Från den 1 juni inställs driften helt med undantag för
det nya schaktets avsänkning som fortsätts till september.
1933
Gruvdriften är inställd under större delen av året
förutom under februari, mars och april då två skift arbetar
i sex dagar per vecka. I övrigt förekommer endast arbeten vid
Nya schaktet såsom uppförande av lave och spelhus samt utlastning
av malm.
1934
* Gruvdriften är nedlagd under hela året.
* Den 1 januari utträder Dalkarlsbergs AB tillsammans med övriga
bolag i Nora bergslags gemensamma grufveförvaltning ur Järnbruksförbundet
för att man ska kunna säga upp avtalet och sänka lönerna
med omkring tio procent. Följden blir att strejk utbryter bland gruvarbetarna
inom förvaltningen. I Dalkarlsberg är det bara fem gruvarbetare
som berörs av konflikten. Arbetsgivaren ger dock upp sina krav redan
i mars.
* Dalkarlsbergs AB tecknar 7.443 nya aktier i Stribergs Grufve AB och
som likvid för dessa överlåts all fast och lös egendom
på nämnda bolag. Den sista december träder Dalkarlsbergs
AB i likvidation. Dalkarlsbergs gruvfält ägs och drivs därefter
av Stribergs Grufve AB.
1935
* Gruvdriften återupptas efter två års stillestånd.
Omfattande arbeten utförs i gruvorna med att bygga om alla byggnader
av trä i gruvorna som till största delen nedruttnat.
* En del av malmen går nu på export.
1938
* Den 27 februari avlider den 23-årige gruvarbetaren Sven Andersson
av skador som han fått den 17 december när han vid lössprängning
av fruset berg vid anrikningsverket fått en sten skjuten i ryggen.
Han blir därmed den siste gruvarbetaren som förolyckas vid Dalkarlsberg.
Sedan 1750 hade dessförinnan dödats drygt 130 arbetare vid Dalkarlsbergs
gruvfält.
* Nya bergfickor byggs vid anrikningsverket.
1939
* Ungefär hälften av den försålda malmen går
på export, företrädesvis till Tyskland.
* Arbetarantalet uppgår nu till 175 arbetare.
1940-1941
En ny slamdamm anläggs i en dalgång norr om Yrstatorp sedan
den gamla visat sig vara otillräcklig och stora mängder slam
följt med ner i bäcken och vidare ut i Vikern. Från anrikningsverket
pumpas nu slamvattnet genom en 750 meter lång gjutjärnsledning
till en 100 meter lång träränna som leder vattnet till
bassängen. Från bassängen flyter det renade vattnet ned
i den ursprungliga bäcken och vidare till anrikningsverket där
det åter inpumpas för användning. Hela anläggningen
kostar sammanlagt, inklusive inköp av fastigheten där dammen
anläggs, 136.906:91 kronor. Dammen får med tiden namnet Gördammen.
1941
Disponentbostaden ombyggs så att nedre botten blir bostad för
gruvfogden, kontor och gästrum och övre våningen blir
bostad för skogvaktaren och distriktssköterskan. Samtliga lägenheter
är försedda med centraluppvärmning, vattenledning och sanitära
anordningar.
1942
Diamantborrningar genomförs för att undersöka malmtillgången
på djupare nivåer.
1942-1943
* För att bereda plats för ett utökat skjutfält genomförs
ett bytesavtal med AB Bofors dotterbolag Wikers AB så att Dalkarlsbergs
gruvallmänningar samt vissa fastigheter i Hovmanstorp, Dalkarlshyttan
och Skrekarhyttan byts mot fastigheter i Greksåsar, Västgöthyttan,
Nor, Älvhyttan, Dalkarlshyttan, Skrekarhyttan och Håkansboda.
1943
* Sedan sättningarna i Centralschaktet tilltagit beslutar man att
uppfordringen ska flyttas till det nya schaktet som tidigare endast haft
en enklare hiss för materialtransporter. Nu uppförs istället
nytt spelhus, ny lave med ficka och grovkross, ny gruvstuga, ny borrsmedja,
plockhuset ombyggs och nya transportvägar ordnas. Centralschaktet
överges den 9 augusti och uppfordringen i det nya schaktet, som officiellt
kallas Malms schakt, startar den 9 september. Hela anläggningen kostar
sammanlagt 519.525:69 kronor.
* Efter omfattande läkarundersökningar konstateras det första
fallet av silikos bland Dalkarlsbergs gruvarbetare, gruvförmannen
K.H. Karlsson.
1944
* Centralschaktet och gamla krosshuset rivs.
* Malmarean krymper allt mer desto djupare man kommer i gruvan vilket
leder till en mindre uppfordring.
1945
* En skrapnings- och sovringsanläggning uppförs vid anrikningsverket
för att kunna öka produktionen av slig. Tidigare hade varpen
infraktats för hand. Anläggningen kostar sammanlagt 13.476:03
kronor.
* Vattentillflödet i gruvorna tilltar allt mer trots omfattande dräneringsarbeten.
1946
* Produktionen minskar p g a brist på arbetare.
* Etage IX på 520-560 meters avvägning påbörjas.
* Malms schakt är nu avsänkt till 540 meter.
* I december börjar man använda den nyligen inköpta pneumatiska
lastmaskinen LM 20 från AB Atlas Diesel i Bottengruvan.
1947
* Arbetarbristen är fortfarande ett stort problem. Tack vare goda
resultat med maskinlastning minskar inte uppfordringen så mycket.
* Prov med hårdmetallborrning genomförs i Flintgruvan.
* För att minska vattentillströmningen genomförs ytterligare
dräneringsarbeten.
1948
Den 15 september nedläggs gruvdriften definitivt. Vid årets
slut har allt material upptagits ur gruvan med undantag för kablar
och rör i schaktet. Den 7 december börjar gruvan vattenfyllas.
Anrikningsverket stoppas den 18 september. Nedläggningen motiveras
med att malmprocenten de senare åren allt mer sjunkit ju längre
ner man kommit i gruvan och trots att man under året gjort diamantborrningen
ner till 680 meter gavs föga hopp om att hitta nya fyndigheter. De
kända kvarvarande malmtillgångarna beräknas uppgå
till 433.000 ton. Ett annat problem anges också vara bristen på
underjordsarbetare p g a trånga, inbyggda orter och schakt samt
ett ovanligt starkt vattenflöde som förorsakade smutsiga och
hala gångvägar som gjort gruvan till en föga attraktiv
arbetsplats. Driften uppges även ha gått med avsevärd
förlust under flera års tid.
Vid slutet av året är endast sex arbetare arbetslösa av
de 59 som var anställda vid gruvans nedläggande. 17 stod kvar
i bolagets tjänst, dels som skogsarbetare och dels några som
flyttats över till Striberg. Resten hade fått jobb hos bl a
Vägförvaltningen, Nitroglycerin AB i Gyttorp och AB Bofors.
1949
Bergspelet vid Dalkarlsberg nedmonteras och uppsätts vid Striberg.
1951
Från januari till mars torkas kvarliggande malmslig i Dalkarlsberg.
Arbetet bedrivs av endast två arbetare. Enligt uppgift skulle sligen
säljas till tändsticksfabriker.
1952
* Svenska Gruvindustriarbetareförbundet avdelning 33, Dalkarlsberg
nedläggs den 1 januari.
* Anrikningsverket med tillhörande byggnader nedmonteras.
1950-talet
Vid slutet av årtiondet låter Civilförsvaret tömma
Vretgruvan för att undersöka möjligheterna till förvaring
av stenkol i den huvudsakligen dagbrottsbrutna gruvan. Resultaten blir
dock inte positiva varför något stenkolslager i Dalkarlsberg
aldrig kommer till stånd.
1959-1961
Ur de gamla varphögarna sovras drygt 45.000 ton rågods med
omkring 33 procents järnhalt som sedan anrikas vid Åsboberg.
1977
Under vintern störtar gruvstugan samman under snömassorna.
1978
I januari rivs laven vid Malms schakt eller det s k Bäckaskogsschaktet.
2004-03-20