I
årtal
1276–1581
1605–1694
1707–1799
1803–1848
1850–1899
1900–1924
1928–1978
Dalkarlsberg 1850–1899
1850
Den 12 juni avlider den nye övergruvfogden i ett slaganfall varefter
bolagets bokhållare Carl Ericsson under resten av året får
träda in som t f förvaltare. På höststämman
utses den förre övergruvfogden C.J. Ohlsons 25-årige systerson
Carl Fredrik Wahlstén till ny övergruvfogde.
1851
1/8 mantal Dalkarlshyttan, Kärnagården, inköps för
3.866:32:- riksdaler riksgälds.
1852
* Gruvbolaget anställer en egen skogvaktare, Eric Ersson Skoglund.
* Strokirks schakt påbörjas för att få en säkrare
uppfordring ur Lilla Långgruvan och Ågruvan.
1853
* Ett nytt utväxlingsspel vid Långgruvespelet byggs för
att betjäna Strokirks schakt.
* Gruvsmedjan ombyggs.
* Vikersgårdsgruvan som året innan inmutats av Dalkarlsbergs
Grufvebolag börjar bearbetas tillsammans med jordägaren, bergsmannen
Petter Persson i Vikersgården.
1854
Den öster om det gamla gruvfältet belägna Nya Vretgruvan
inmutas efter lång tids ödeliggande och börjar så
smått att bearbetas.
1855
Sista året som en kvinna arbetar som ordinarie gruvarbetare under
jord vid Dalkarlsberget. Det är Anders Modigs hustru Brita Maria
Jansdotter som arbetar tillsammans med sin make i Strokirks schakt.
1856
* Nedre konst- och spelbyggnaden ombyggs vid Skrekarhyttesågen.
En drygt 770 meter lång konstgång i rak linje byggs till vändbrottet
nära Herrgruvan. Samtidigt uppförs ett nytt vattenhjul närmare
gruvorna som betjänar berguppfordringen vid Herrgruvan, Nya Flintan
och Rymningsschaktet.
* P g a övergruvfogdens sjukdom tillsätts en gruvstigare som
ska ha uppsikt över hela gruvfältet. Till den gruvstigare utses
den gamle gruvfogden vid Lilla Långgruvan, Eric Jansson Dahlin.
* C.F. Wahlstén befrias ändock från sin tjänst
och avflyttar till morbrodern i Riddarhyttan. En bokhållare från
Filipstad utses till ny övergruvfogde, den 34-årige Knut Ossbahr.
* Svår missväxt råder vid Dalkarlsberget liksom i stora
delar av övriga Sverige.
* Wikers Grufvebolag bildas vari Dalkarlsbergs Grufvebolags delägda
gruvor vid Vikersgruvorna uppgår.
1857
Oroligheter och bråk förekommer vid gruvfältet varvid
några gruvarbetare också uppträder hotfullt mot den nye
övergruvfogden. För att lugna arbetarna tillåter denne
att de får ta ut mer varor ur bolagets handel än de har rätt
till.
1858
* Knut Ossbahr avsäger sig tjänsten som övergruvfogde och
avflyttar till Filipstad. Till ny övergruvfogde eller gruvförvaltare
utses den 32-årige gruvförvaltaren Gustaf Bratt vid Långbans
gruvor.
* Nygruvan och Fallgruvan vid den gamla Vretgruvans närhet upptäcks
av gruvstigaren Eric Jansson Dahlin.
1859
* Dalkarlsberg besöks av den blivande kung Karl XV.
* Enmansborrning införs.
* En 10 hästkrafters lokomobil inköps från Munktells Mekaniska
Verkstad i Eskilstuna för att framför allt användas vid
vattenbrist och nyupptagna gruvor.
1858-1860
En ny konst- och spelbyggnad med varsin strålturbin för västra
eller nedra fältet byggs efter disponenten, sedermera professorn,
C.A. Ångströms konstruktion. Samtidigt byggs nya lavbyggnader
vid Strokirks och Troilii schakt.
1860
Troilii schakt påbörjas för att få en gemensam uppfordringsväg
för övre fältets gruvor: Herrgruvan och Flintgruvorna samt
andra närliggande malmer.
1861
Det gamla skolhuset ombyggs.
1862
* Gruvbolaget ombildas till aktiebolag såsom det första i Sverige.
Gruvförvaltaren Gustaf Bratt bli det nya Dalkarlsbergs AB:s disponent.
* En verkstad med spånhyvel och cirkelsåg byggs i anslutning
till den gamla gruvsmedjan.
* Tändrör börjar användas.
1863
* En slöjdskola startas.
* Nora frivilliga skarpskytteförening bildas och ett kompani bildas
i Dalkarlsberg. Disponent Gustaf Bratt blir hela Nora skarpskyttekårs
förste överbefälhavare.
1862-1864
Dalkarlsbergs AB bryter järnmalm vid Mölbergsgruvorna, som är
belägna väster om Skrekarhyttan.
1864
* En byggmästare tillsätts, Jacob Zelljadt. Tjänsten hade
dessförinnan under lång tid inte varit tillsatt.
* Individuella borrfotsbeting införs.
* De gamla gruvorna vid Västra Berget, Knarr- och Ormgruvorna, som
vilat sedan 1820-talets början, börjar åter bearbetas
sedan en konstledning byggts. Vid byggandet av konstledningen upptäcks
Konstgruvan.
1865
* Vid Troilii schakt används nitroglycerin för första gången
den 12 december.
* Den förste gruvarbetaren, den 30-årige Gustaf Bengtsson,
från Dalkarlsberg utvandrar till Amerika.
1866
* Individuella kontrakt börjar tecknas mellan arbetare och bolag.
* Dalkarlsberg är sedan länge Sveriges djupaste järngruva,
över 700 fot eller 207 meter.
1867
Fem gruvarbetarfamiljer utvandrar till Norra Amerika. Den första
större utvandringen till Amerika från Dalkarlsberg. En av dem
är Olof Olsson Brandt som bosätter sig i Stockholm, Wisconsin.
1868
* En gemensam borrsmedja med en däröver belägen torkugn
för lera och förvaringsrum byggs.
* Dynamit och ammoniakkrut börjar användas, det senare blir
med tiden vanligast.
* Gasolja och fotogen börjar användas som lysämne i gruvorna.
* Skrikarhytte Förenings AB bildas av en stor del av gruvfältets
arbetare varefter gruvbolaget upphör med sin handel.
1869
Takbrytning med igensättning införs vid Dalkarlsberget såsom
första järngruva i Sverige. Samtidigt börjar s k rälvägar
byggas i gruvorna.
1869-1870
Ett nytt gruvspel till Troilii schakt byggs. Vid schaktet byggs en ny
infodrad lave med tillhörande skrädhus.
1870
* En småskola startas i den gamla kontorsbyggnaden.
* 1 mantal Hovmanstorp inköps för 38.500 riksdaler riksmynt.
1871
* Den 26 januari konstitueras Vikern-Möckelns Jernvägs AB av
de större delägarna i Dalkarlsbergs AB. I april påbörjas
arbetet med att bygga den smalspåriga järnvägen mellan
sjöarna Vikern och Möckeln.
* Den 27 januari görs ett genomslag från Nya Flintgruvan med
den sedan 1830 ödeliggande Kringlegruvan varvid allt vatten rinner
ur den vattenfyllda gruvan.
1872
* 1/8 mantal Skrekarhytte Moen säljs till Mogrufve Bolag för
10.000 riksdaler riksmynt.
* Egentlig gruvbrytningen påbörjas vid Öknaberget som
är en nyfunnen fyndighet på Dalkarlsbergs gruvallmänning.
Gruvbrytningen upphör dock redan efter knappt tre år.
* Den 24 september öppnas den smalspåriga järnvägen
(802 mm) mellan Dalkarlsberg och Degerfors för provisorisk godstrafik.
1873
* 1/8 mantal Dalkarlshyttan, Eriksdal, inköps för 13.000 kronor.
* En ny lave med skrädhus, lastkaj och utfraktsbanor anpassade för
den nya järnvägen byggs vid Lilla Långgruvan.
* En ny lokomobil inköps sedan den gamla blivit illa skadad vid en
brand i maskinhuset vid Öknaberg den 16 juni.
* I september är den 54,5 kilometer långa Vikern-Möckelns
järnväg färdigbyggd och öppnas för godstrafik.
Det gamla materialhuset från 1820-talet blir nu inrett till järnvägsstation,
lokstall, reparationsverkstad samt post- och telegrafstation.
1872-1874
Dalkarlsbergs AB bryter järnmalm vid Fåfängsgruvorna eller
det s k Skrekarhyttefältet, som är beläget öster om
Skrekarhyttan. Gruvorna hade dessförinnan inte blivit brutna sedan
1821.
1874
Tryckpump nedsätts i Troilii schakt efter ingenjör Carl Bratts
konstruktion.
1875
I december öppnas Vikern-Möckelns järnväg för
provisorisk persontrafik.
1876
* Ett värdshus eller hotell uppförs vid gruvfältet.
* Den 27 maj inträffar ett större ras i de gamla gruvorna varigenom
stora sprickor bildas i Troilii schakt genom vilka allt vatten som funnits
i de gamla gruvorna uttöms. Troligen var det Herrgruvan och Flintgruvan
som sammanstörtade.
1877
* Säkerhetshiss för personbefordring uppsätts i Troilii
schakt efter ingenjör Carl Bratts konstruktion.
* Åkergruvan vid Västra Berget överges varefter denna
malmfyndighet fått vila.
1877-1878
Omfattande maskinborrningstester genomförs vid Dalkarlsberget för
Jernkontorets räkning.
1879
Dalkarlsbergs Handels AB bildas av större delen av gruvfältets
arbetare och som tar över den tidigare föreningens handeln vid
gruvorna.
1881
Djupgruveschaktet påbörjas strax öster om Öster Rymningen.
1881-1882
Nedre konst- och spelbyggnaderna ombyggs efter ingenjör C.J. Nilssons
ritningar. Den nya konsten driver tryckpumpen i Troilii schakt som uppfordrar
hela gruvfältets vattentillopp.
1882
* ¼ mantal Yrstatorp inköps för 9.000 kronor.
* En del av gruvarbetarna bildar Godtemplarlogen Bergfast.
1883
Telefonledningar från Nora telefonförening når Dalkarlsberget.
1884
Ett nytt gemensamt skrädhus uppförs vid Troilii schakt och det
nya Djupgruveschaktet.
1885
Nora-Karlskoga Jernvägs AB köper alla aktier i Vikern-Möckelns
Jernvägs AB och tar över driften av banan.
1890
Kollektiva olycksfallsförsäkringar tecknas av gruvarbetarna.
Gruvbolaget betalar hälften av försäkringspremien.
1893
Hiss för berg- och personbefordring uppsätts i Strokirks schakt
efter gruvförvaltaren August Larsons konstruktion.
1894
* Den 68-årige Gustaf Bratt begär avsked p g a sjukdom och
hög ålder och avflyttar med pension till den nybyggda villan
i Djursholm. Till ny disponent utses den förre bruksförvaltaren
vid Stora Lassåna, den 65-årige Ragnar Ljunggren.
* Vasaschaktet påbörjas i september längre öster
om de gamla gruvorna. Snart visar det sig dock att placeringen inte var
så lyckad och att det inte skulle kunna fylla sitt ändamål
som centralschakt för gruvfältets djupare delar p g a bergets
ringa hållfasthet.
* Bolagsstämmorna börjar hållas i Nora istället för
i Dalkarlsberg.
1896
En gruvstuga byggs för arbetarna.
1897
Dalkarlsbergs AB tecknar 20 aktier för 20.000 kronor i det nybildade
Nora Bergslags Elektriska AB.
1898
Dynamit från Gyttorps Sprängämnes AB börjar användas
istället för det sedan 1870-talets mitt vanligen använda
ammoniakkrutet.
1899
Ett transformatorhus byggs vid den gamla smedjan/verkstaden.
2000-11-08